Skrot.

Det kan bli något av det hela. 

Ett dygn. 

I vatten. 

Det återstår att se. 

Jag undersöker. 

Testar. 

Funderar. 

Dokumenterar.

Mäktig måndag.

Jag känner mig helt imponerad över vad jag lyckas åstadkomma på en dag. Inte nog med att jag har tvättmaskinerna fulla med tvätt i skrivande stund så har jag även gjort mig hemmastadd på Röda Skolan. Mitt andra hem de kommande två åren. Känns bra. Mycket bra. Hyllor fylldes. Böcker, tyger, band, lappar, papper och trådar fick sin plats. Jag använde också min dator som jag får låna de närmsta två åren. Skrev tre härliga projektbeskrivningar som ska fylla min höst. Ja, hela läsåret faktiskt. Mycket energi. Förgylla, färga med växter och Afrika. Mer om allt detta kommer jag skriva senare. Men nu är arbetet igång. Känns underbart. 

Vad har jag gjort senaste veckan då? Jo, mycket bra fråga. Jag har organiserat mitt liv i form av att ha en massa möten, söka stipendium, säkerhetskopiera min dator, städa, plocka svamp, mycket svamp, boka resa och så idag bokade jag även boende. Till Istanbul. Känns nästan overkligt att åka dit. Om mindre än en månad. Spännande. Innan dess ska jag även hälsa på i Karlstad, Östersund, Stockholm och Eksjö.Inte illa. 

Glasburkar har jag också införskaffat mig under dagen. Väldigt fina. Känner att jag även måste tillägga att jag har samlat på olika sorters färgglada ting från växternas rike. I ösregn. Doris vill ha en vanlig matte tror jag att hon tänker ibland.

Stadsfestligheter 2011.

26-27 augusti var det Stadsfest i Eksjö. En välbesökt sådan tydligen. Eftersom jag inte hade några större förväntningar på denna festlighet blev jag överraskad när jag kom hem med FYRA stora plus. 

1. Min bror spelade första spelningen med sitt band. The Absentees. Självklart vet jag att min bror är duktig och jag kunde tänka mig att hans kollegor också höll hög klass. Men att de skulle vara så bra kunde jag inte föreställa mig. Bra låtar. Mycket folk. Snygga. Oj vad kul! 

2. Bandet FestiByn. 9-10 man på scen (ibland säkert fler). Fullt ös. Jag kunde inte sluta dansa. Ville inte sluta dansa. Det gick inte sluta dansa. Dansade enda till Langosståndet och tog mig ett nattmål. Sedan dess lyssnar jag minst på en låt om dagen. Den här låten t ex. Ge mig mer! De ska ha en fantastisk spelning på Södra teatern i Stockholm den 9 september. Åh vad jag önskar att jag kunde åka.

3. The Naima Train. Mysigt och jättefin konsert. Väntar med spänning på skivan som hon håller på att spela in just nu. Gillar jag. Jättemycket. 

4. Vänner och bekanta. Ja, jag träffade både gamla och nya vänner. En rolig helg. Tänk att det trodde jag inte i ärlighetens namn. Kanske är det till och med så att jag ser fram mot nästa års stadsfestligheter. Kul!

Mitt nya internationella jag.

Mitt nya jag. En internationell sådan måste jag säga. En resande människa.

På tapeten just nu: 

- Östersund. Sverige. September 2011.

(På resan ska jag även stanna till i Karlstad och Stockholm.)

- Istanbul. Turkiet. Oktober 2011.

- Berlin. Tyskland. Hösten 2011.

 - Kassel, Tyskland. Juni 2012.

Däremellan ska en ännu större resa ske. Längre rent tidsmässigt och rent geografiskt. Alla deteljer är inte klara så jag återkommer om just den. Dock måste jag säga att jag gillar den internationella prägel mitt liv har fått. Allt i konstens anda. Spännande. Särskilt detta med ekonomin. Stipendier ska sökas. I grupp och individuellt. En djungel bara det. Hoppas på en trisslottsvinst eller en vanligt själ med mycket pengar som tycker att det arbete jag gör är värt att satsa pengar på. Mecenat tror jag bestämt att det kallas.

Dessutom var det inte så länge sedan jag var i Rom. Njuter fortfarande av minnet. Varmt. Trevligt. Mycket kultur. God mat. Asgod glass. Mycket gott kaffe. Turistiga var vi verkligen min syster, vår mor och jag. Fint sällskap. Fin present. Otroligt tacksam. Har sett allt man borde se i Rom. 4 dagar och 3 nätter. Underbart.  

Ge mig mer skrev jag i ett sms till en kär vän när jag kom hem. Svaret: "Härligt att höra! Varje gång du har rest säger du "vill mera". Res! Res! Res dig. Res dig mätt..." Det är väl kanske det jag ska göra under året som kommer? Resa mig mätt. Går det? Det bästa av allt är ju att jag trivs här hemma också. Nära den dalsländska skogen  I min lilla stuga. Med min hund. I skolan. Med livet.

Tillbaka.

Sedan en vecka och en dag är jag tillbaks. Som jag gillar det. Underbrart. Mitt hem. Min säng. Mina kläder. Mina böcker. Det var stökigt och dammigt. Fullt med vissna blommor och döda flugor. Lämnade mitt hem i all hast mitt i examensutställning. Så jag har ägnat helgen åt att städa, tvätta, rensa garderoben, damma, vädra... Och njuta. Jag är hemma. Känns otroligt bra. Dals Långed. Jag har träffat fina vännerna. Nya bekanta. Och ja, det har ju varit skolstart. Fantastiskt. Jag läser numera Tillämpad Konst Textil. Masterutbildning. 2 år. Till. 2 år att utvecklas, gräva djupare, njuta, uppleva, skapa, skriva, fota, planera, lära och resa. Underbart. Sjukt peppad. Jag vet inte om jag någonsin har kännt mig så peppad inför en skolstart som denna. Då har jag ju ändå börjat skolan ett par gånger. 

Bloggen har under sommaren varit sporadisk. Jag funderade ett tag på att lägga ner det här med att blogga. Kanske var det för att jag inte gjorde mycket mer än att jobba som en tok i färgglada butiken. Stockholm är ju en fantastiskt stad. Fint utbud av caféer, matställen, klubbar, museum, gallerier, musik osv. Men det var inte mycket av detta som jag tog del av under sommaren. Tyvärr. Och jag har inte hållit i en nål eller ett tygstycke under sommaren. Kanske det är därifrån peppen har vuxit sig stark? Nu vill jag. Skapa. 

Och varför vill jag fortsätta blogga då? Jo, det finns bloggar jag följer som ger mig så sjukt mycket inspiration. Om jag skulle ge någon endaste människa den inspiration som jag får av dessa bloggar så skulle jag vara toppenglad. Och så är det ju för det fina nöjdet att sammafatta det som sker i mitt liv. Välja ut det bästa/värsta som händer och tänka till en smula över det hela. Tack till Karin Granstarnd, Annahärtavisby, Anna Liljeholm, Broderi-Karin Holmberg, Emma Larsson, Jennica Ring, Gum Lina Gabrielsson , Ida Lundell, Annika Wahlström och Camilla Engman. 

 

Så nu är jag tillbaka. I Dals Långed. I skolan. På bloggen. Känns fint.