En dag att minnas.

Vilken dag jag hade igår! Den kommer att gå till historien. Så mycket inspiration på en och samma dag. Är det möjligt? Hur mycket inspiration tål en och samma människa innan den exploderar?

Delredovisning gick mycket bra. Det var dagens första inspirationskick. Otroligt bra diskussionsgrupp och mycket bra kommentarer till mitt arbete. Alltid när jag tar mig an en uppgift börjar jag med att tillverka olika provlappar för att testa fram olika kvalitéer. Detta gäller speciellt när jag stickar. Det är inte alltid jag vet i början EXAKT vilken kvalité det är jag söker. Det vet jag först när jag har den i handen. Jag arbetar med stickning i ull och andra naturmaterial såsom bomull och siden. Kombinerar olika material. Krymper ullen i tvättmaskin. Får olika ytor och strukturer som jag gillar, eller inte. Experimenterar fram olika material. Jag gillar att tillverka mina egna material. Sticka ett större garn. Tova. Tillverka egna verktyg för att åstadkomma större skala på arbetet.
Dessa provlappar är just nu inget mer än just provlappar, fortsättning följer. Men följande vet jag:

Det är alltså helt klart att mitt manifest till min konstnärliga identitet kommer att handla om MATERIALET. Känsla, yta, struktur, teknik och uttryck.

Under dagens diskussion med min grupp visade det sig att det finns personer som arbetar i andra material (järn och stål) som tänker på likande sätt som mig. Att material, yta och struktur är viktigt. Underbart och otroligt inspirerande! Jag blev glad i hela kroppen!

Följande tanke har också slagit mig under veckans arbete. När jag var fem år lärde jag mig sticka på egen begäran. Ett av de första textila verken för min del såg ljuset. En otrolig upplevelse. Är det bara en tillfällighet att jag nu håller på med stickning till mitt identitetprojekt? Och varför tycker jag att den tekniken är så tilltalande? Var det kärlek vid första ögonkastet?
Intressant...





Dagens fullständiga kärlek var vädret! Hela världen var klädd i rimfrost och strålande sol. Sagolikt vackert. Jag kunde inte sluta le och bestämde mig för att ta med mig kameran och Doris ut på promenad. När jag åter var inne i värmen var mitt leende oändligt. Kan världen vara så vacker? Och vad fint att jag får uppleva detta. Otroligt mycket inspiration i alla dessa färger och former. Låsa in i hjärtat och ta fram mindre roliga dagar.

Jag kanske måste sluta umgås med fotografer?! Jag kan ju inte ägna hela dagar åt att fota, det är ju det textila som är huvudsaken för mitt skapande... Jag gillar att dessa fotografer inspirerar och lär mig så mycket. Tack!

Dagen avslutades med ett pass stickning inför julmarknaden i helgen. Fina halsdukar blev det igår. Roligt! Jag ser verkligen fram emot att träffa familj och vänner. Samtidigt som jag hoppas att det blir lite sålt. Nya visitkort fick jag på posten igår. Kul kul kul!