måndag 30 januari 2012

Dar es Salaam.


Jag har borjat vanja mig vad svettlukt. Bade min och andras. Det att till och med lite fint. Att svettas ihop med framlingar. Bussresan hit till Dar es Salaam fran Moshi tog nog lite drygt atta harliga timmar. Kom pa mig sjalv att ha samma kanslor som vid riktigt hog feber. Svart att halla mig vaken. Svetten fullkomligt rinner. Det hjalper inte hur mycket vatten man dricker. Och sa mitt i detta tillstand av somn och vakenhet ser man de mest fantastiska vyer. Det maste vara en feberdrom. Kan det vara sa vackert? 


Val framme i Dar es Salaam. Flaktar nagot. Men fortfarande varmt. Det gor mig inget. Det gor mig heller inget att det inte gar att spola pa den gemensamma toaletten. Inte det minsta faktiskt. Inte nar jag har en enormt sang och balkong. Jag att dar lange i gar kvall och njot. For fullt. Det var sa vackert. Aven har mitt i stan. Och jag ar overtygad om att jag ar fullt frisk. Jag somande under det fantastiskt stora myggnatet och njot av den vackra utsikten. Det var inte motivet sa mycket som ljuset. Minns att varje gang jag vaknade till under natten var jag tvungen att dubelkolla. Jo, det var fortfarande vackert. Och sa att fa vakna till stadens muller. Harligt. 

Nu ar min vaska aterigen packad och klar for avfard. Pa 22 dagar har jag sovit i 11 sangar. Nu vantar en 12:e pa mig i Bagamoyo dar jag ska fa bo hemma hos en kvinna. Konstnar. Och sa ska jag fa jobba tillsammans med andra konstnarer i deras studio. Sa spannande och roligt.

Bild uteblir helt denna gang. 

2 kommentarer:

  1. Det behövs ingen bild. Jag kan föreställa mig lika bra! Fint skrivet.

    SvaraRadera