När jag kom hem i torsdags natt och tömde min brevlåda låg där ett litet brev. Lite mjukt. Omtanke med snigelpost. Det är äkta omtanke på något sätt. Inuti detta brev fanns denna bedårande trasa. Små lappar fastknutna berättade en fin berättelse. Jag grät. Så fint tycker jag att det är. Tänk vad en bit textil kan göra med mig. Galet och spännande att det väcker så mycket känslor hos mig. Det är ju helt magiskt att jag har lyckats hitta en fin vän som tycks uppskatta samma saker som mig. Och som delar med sig. Tack snälla för denna omtanke. När den behövdes som mest.
1. Någon drömmer många drömmar på detta lakan tills det blir så nött att det går hål i mitten.
2. Min mamma väver rödvita trasmattor på mormors vävstol. Min barndoms köksmattor.
3. Mattan är sliten och trasig i kanten. Jag lagar med en bit tyg. Och det blir en köksmatta i MITT hus.
4. Varpen ger upp. Mattan går av när jag tvättar...
5.
1. Någon drömmer många drömmar på detta lakan tills det blir så nött att det går hål i mitten.
2. Min mamma väver rödvita trasmattor på mormors vävstol. Min barndoms köksmattor.
3. Mattan är sliten och trasig i kanten. Jag lagar med en bit tyg. Och det blir en köksmatta i MITT hus.
4. Varpen ger upp. Mattan går av när jag tvättar...
5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar