I norra Småland ligger en ort. Eksjö. Min hemort. Min bostadsort mina första 19 år i livet. Då och då besöker jag denna ort. Mest eftersom mina nära och kära bor i denna stad. Tycker att det är mysigt. Och vid en klok ålder som jag uppnått så tycker jag att denna stad har mycket att erbjuda. Det hade jag ju aldrig trott att jag skulle tycka i mina unga år.
Någon eller några människor gör mig väldigt väldigt glad. Den/de har kastat upp skor på gatubelysningen på Köpmangatan. Påminner mig om en av mina favoritfilmer Big Fish. En film av Tim Burton, en favorit. Mer sånt vill jag se. Och jag kanske blir extra glad när någon/några gör något så "busig" i Eksjö. Fin gatukonst. Heja.
När jag befann mig i staden tänkte jag att jag borde passa på att gynna Eksjö Muséum. Fint att det finns. 40 kronor kostar det att gå in. Finns en del om Eksjö historia att erbjuda. Lite konst. Lite militärhistoria. Liten shop. Just vid detta besök ställde två kvinnor ut. "Naturligtvis!" hette utställningen. Besviken blev jag. Utan att ens ha några egentliga förväntningar. Vet inte om det var utställningens placering, rummet eller rent av innehållet som inte alls lockade mig. Ja, några små detaljer kanske jag gillade. Men i det stora hela varade inte mitt besök mer än 15 minuter. Yvonne Bävman som tovade djur och Lena Viredius som målar. Utställningen pågick fram till och med 5 september.
Annars måste jag säga eller som i detta fall skriva att jag tycker om att strosa runt i Gamla Stan och kolla på de gamla gårdarna. Eksjö är fint. Mycket historia. Gamla trähus. Trångt. Snett och vint. Jag gillar det. Jag har visst en förkärlek till det här med gammalt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar