Mellan Hägg och Syrén.

Jag har alltid fått berättat för mig att det brukade stå en lapp på skomakarens dörr: "Stängt mellan Hägg och Syrén." Världen är som vackrast då. Mellan det att Häggen och Syrénen blommar. Skomakaren tog semester då. För att njuta. Allt är sådär ljusgrönt och sprudlande fint. Jag är beredd att hålla med skomakaren. Det är vackert. Otroligt sagolikt till och med. Så fort jag går utanför dörren eller tittar ut njuter jag. Frågan är om jag njuter extra mycket denna vår då vi haft en riktigt riktigt kall och lång vinter? Jag tror det. Jag njuter och njuter. Trots att jag har mycket annat att göra. Jag kan inte låta bli. Det är så vackert. Alla dofter, färger, ljus och ljud. Jag njuter till och med av åskknallar, ösregnet, knotten och myggen. Det är magiskt med ljuset. Hela dagen och nästan hela natten lång. som jag har längtat. Ljumna sommarkvällar. Jag välkomnar värmen och försommaren med öppna armar och ser fram emot en härlig sommar.

Som ett brev på posten.

Det är underbart fint att ha vänner som tänker på en. Ett brev på posten. Så mycket glädje. Detta brev innehöll dessutom en fin liten bok om virkning. "Den nya Wirkboken". Lycka i ett litet format.

Terminsavslut.

Nu börjar terminen och läsåret närma sig slutet. Konstigt. Skönt. Jobbigt.
Innan dess är det förstås en del som ska göras. Men redan nu har jag sammanfattat terminen och läsåret i en fin liten terminsrapport. Bra och skönt att få på riktigt tänka igenom vad man gjort. Man hinner göra otroligt mycket på en termin, för att inte tala om ett helt läsår. Tiden går fort.

Jag känner att jag är på väg på många sätt och vis. Jag är nöjd med mitt läsår. Så mycket jag har lärt mig. Så mycket jag utvecklas. Jag märker själv skillnaden och känner hur jag växt både som person och som konstnär/formgivare/designer. (Vad jag nu vill kalla mig?!) Det är sällan i livet som jag upplevt att jag varje dag och vecka kan ta på faktisk kunskap och känslan av att jag är något stort på väg. Detta är början på fortsättningen. Som jag längtar efter det.

Det är också början på slutet som närmar sig. Nästa år är det dags för mig att ta examen från denna utbildning. Skoj. Skrämmande. Skönt. Stressande.
Kan inte låta bli att längta.

Rödluvan och vargen.

Det var maskerad i helgen. Tema Sagor.
Jag var Rödluvan. Som blev lite väl lila för min smak. Men det var roligt både att sy och att vara. Rödluvan blir det säkert igen. Och då ska vargen följa med. Vi hör liksom ihop.

Etik, miljö och omvärld.

Idag började jag en ny kurs. Etik, miljö och omvärld. En väldigt teoretisk kurs. Där man ska läsa kurslitteratur. Vara indelad i diskussionsgrupper. Ha textseminasium och textdiskussioner. Skriva en essä. Jag gillar det. Och jag saknar det i min annars ganska praktiska tillvaro.

Roligt att skapa nya bekantskaper på skolan. Diskussioner om Utopi och Dystopi. Intressanta frågor. Viktiga frågor. Om livsstil. Om livet i Långed. Konsumtionssamhället vi lever i. Är du lönsam lille vän? Hur ser det ut i framtiden? Vad kan vi förbättra? Måste ekonomin styra mer än moralen? Finns det ens en moral när allt har ett pris? Är inte allt till salu för rätt pris? Och vi i väst utnyttjar att det finns fattiga länder, fattiga människor som gör vad som helst för att tjäna några öre. Illa. Men det finns förhoppning om att det kan bli bättre. Denna kurs är ett seg i rätt rikting. Ett litet steg men ändock ett steg. Alla kan vi göra lite.

Så mycket kärlek.

Det är något visst med kökshanddukar. Gamla kökshanddukar. De har levt ett liv. De har varit med. De har verkligen använts. De är håliga, lagade, lappade, älskade och förbrukade. De har blivit tvättade, maglade och strukna. Vem lägger ner tiden på att mangla någonting alls idag? De har blivit vårdare med omtanke och omsorg. De har fina monogram broderade. Händer som är våta och helt skrynkliga av disk har rört vi dessa kökshanddukar.

Det finns något magiskt i historien de berättar. Berättelser om kvinnor och deras vardag. Berättelser om textilier. Det lönade sig att laga en tunnsliten kökshandduk. Det tog tid att göra en ny och det kostade pengar. Det fanns alltså en tid då textil var lyx. Allt, inte bara kökshanddukar, lagades. Det användes till det verkligen inte gick att laga mer. Kvinnors arbete. Lappa och laga. Tryggheten. Köket. Kökshandduken. Röda stugan. Pelargoner. Vedspisen.

En historia värd att berätta. Jag sitter still och lyssnar.

Hugga in och slå huvudet på spiken.

När jag har mycket att göra blir jag lite lätt förvirrad till en början. Var tusan ska jag börja? Tyvärr har jag smatidigt kommit in i en stämmning där jag inte alls är så sugen på att göra någonting som har med skolan att göra. Varför vet jag inte. Tyvärr. Men kanske känns det som att sommarlovet borde komma nu och inte om tre veckor.

En mycket bra sak för att komma igång är att göra saker som jag verkligen gillar. Idag tog jag hand om mina älskade blommor. Det var länge sedan nu. Jag har försummat dem en del och de visar sitt missnöje med att inte alls blomma. En del fick jag till och med slänga. Men efteråt känns allt mycket bättre. Några pelargoner fick ny jord. Möblerade om lite åt dom. Några fina tappra blommar och gör mig glad. Gunnel växer och mår bra. Nu fattas bara solen.

En promenad med Doris i skogen hjälpte också fint. Stötte på räven. Såg fina fåglar och kom in i en rätt stämning. Rätt stämning för att orka ta tag i röran i mitt hem. Snabbt gick det. Och nu är jag full med energi till att börja skala av den långa listan med saker som ska göras. Skönt.