Antikt. Igen.

Inspiration finns ibland närmre än man anar. Idag fann jag den i den nyöppnade blom-och antikaffären som finns här i Långed. Jag har inte ens lagt namnet på minnet. Men så mycket fint det fanns där. Små detaljer. Små prylar. Givetvis var inte allt i butiken toppen, men ni vet när man hittar små saker som man bara känner är rätt. Känner att Fröken Anna Ekströms berättelse och liv börjar ta sig en form. Och idag hittade jag inspiration till hennes berättelse. Bra och fint. Mera sånt tack.

En del av berättelsen?

Sex kalendrar från 1903-1926 blev mitt inköp från mitt sista antikaffärsbesök. Åren som känns centrala i min berättelse om Fröken Anna Ekström. Det är fint att känna det tunna och sköra papperet mellan fingrarna. Titta på de anteckningar som är gjorda med fin handstil. Sätta sig in i hur Sverige såg ut då. I kalendern från 1903 står det att det bodde 5 136 441 personer i Sverige. 4 032 490 personer bodde på landsbygden. I Stockholm bodde 300 624 personer. Enbart dessa siffror visar ju en enorm förändring. Och folkmängdens ökning är ju inte den enda förändrning som skett. Spännande. Är jag galen? Förmodligen lite. Det trivs jag med.

Ännu mer antikt.

Ännu mer kärlek. Jag har besök Antikt och Gjutjärn i Eksjö. En antikaffär. Jag skulle kunna bosätta mig där. Det finns nästan ingenting som jag inte skulle vilja ha där. Lycka. Det är så spännande. Små detaljer. Gamla prylar. Mängder av berättelser. Och det är så smakfullt tillfixat. Personalen är trevlig. Åh, vilket toppenställe. Det var magi att hitta väggen upp i trappan som var tapetserad med gamla brev och vykort. Man skrev så vackert förr i tiden. Fina bläckpennor. Personlig handstil. Inköp gjorde jag ju givetvis. Helt och hållet i research inför mitt examensarbete. Eller så var det bara fint.

Antikt. En kärlek.

En liten resa bort tog mig iväg till en helt annan värld. Nästan i alla fall. En antikaffär i Mellerud. Sten har smalat på sig en himlans massa fina gamla prylar. Jag gick omkring där länge och väl och njöt av alla fina saker. En del är bara konstiga. En del är mycket dyra. Fota kunde jag inte låta bli att göra. Med mig hem hade jag gamla vykort skrivna i början på 1900-talet. Tror att det är början till något stort. Känns så i alla fall. En bra början. Tänka sig vad man kan hitta i Mellerud. Oväntat och bra.