NEXT STOP.

Arbetar för fullt med mina prylar. Bygger, flyttar, hänger, bär, syr och funderar. Det ska nog bli bra det här. Idag är det exakt en vecka kvar tills jag ska vara med på en samlingsutställning som vi studenter på masterutbildningen Tillämpad konst och formgivning på Stenebyskolan anordnar på Vasa Konsthall i Göteborg. Vi är 10 härliga studenter. Både avgångsstudneter och förstaårsstudenter från Textil - Kläder - Formgivning, Möbeldesign inriktning trä och Järn och Stål offentlig gestaltning.

Vernissagen är 25 juni klockan 17-19. 

Utställningen pågår till och med 1 juli. En kort men naggande god utställning.

Välkommen!

Master-utställning.

I morgon mina vänner, 12 april 2012 kommer mina kära kollegor och tillika klasskompisar att ha sina presentationer till sina examensarbeten i Konsthallen i Steneby. Otroligt intressant. Alla är välkomna att lyssna, titta kanske till och med klämma och känna. 08.30 till 17.00 kan man få diskussionskoppen fylld med konst till bredden. Sju studenter presenterar sina arbeten och sin process bakom. Proffesorer, lärare och opponenter är på plats förutom studenterna själva. Unikt. Värt ett besök. Absolut. 

Dessa examensarbeten kommer att visas på en utställning i Konsthallen i Dals Långed/Steneby med start 14 april 2012, klockan 14-16. Ända fram till och med 3 maj kan man se denna utställning. Komsi komsi.

Bilden och mer info hittar du här. 

Anu Tuominen.

Till och med 6 maj 2012 tycker jag att Nordiska akvarellmuseet på Tjörn är mycket väl värt ett besök. En av mina favoritkonstnärer Anu Tuominen från Finland ställer ut där. Hennes hittills största separatutsällning här i Sverige. Det är gjort så fint. Nästan magiskt. Samlandet på gamla, kanske till synes värdelösa prylar kan bli så vackert. Sorterat i färger. Sorterat i material. Sorterat efter form. Lekfullt. Enkelt. Mängden är viktig. 

En dag i Dalsland.

Nu är det ju lite mer än vecka sedan, men ändå. Det var en så pass fin dag att jag inte bryr mig om att det var ett tag sedan. Fina vänner i en bil besökte olika kulturella platser. Geografiskt område: Dalsland. 

1. Dalslands Konstmuseum. Tre fina utställningar. 

Fotografen Håkan Ludwigsons otroligt vackra bilder från Dalsland. Minns att jag förra sommaren såg lite av hans bilder i tidningen Kupé som man får läsa när man reser med färdmedlet tåg. Dalsland ÄR vackert. 

HDK MASTER 2010 - NATUR. Avgångsstudenterna från HDKs masterutbildning. En fin samlingsutställning där jag tycker att varje utställare fick tillräckligt med utrymme. Hittade några favoriter. Inspirerades. 

Aja Eriksson. Måleri. Djuren. Färgen. 

Utställningarna pågår till och med 13 maj, 2012. Återigen är Dalslands museum värt ett besök. Fri entré också. 

Jennie McMillen.

Kaja Songell. 

Elisabeth Billander. 

2. Efter ambitiösa försök att hitta ett för dagen öppet café hamnade vi i Åsensbruk. Den lokala pizzerian hade öppet även om det från utsidan inte såg ut så. Mycket intressant besök. Utsökt pizza. Härligt sällskap. Undrar om detta enbart inträffar i Dalsland? Efter snart fyra år i landskapet känns det som hemma. Vi såg/träffade tre av de 522 invånarna. Utsikt hade vi över det nedlagda bruket. Vackert och skrämmande på samma gång. 

3. Vernissage på Not Quite. Tycker alltid att det är trevligt där. Tyvärr var det ganska kallt och caféet var inte öppet. Men vi var glada i alla fall. 

"Ledigt vi tar oss, vi skojar och har oss, hela dagen ska vi ha roligt." 

Skövde stadsmuseum.

Igår var det vernissage för utställningen Gör det själv - Hemslöjden 100 år på Skövde Stadsmuseum. Minnet av Lilli Zickerman, hemslöjdens moder, hedras eftersom hon kom just från denna stad. 12 november 2011 till 23 mars 2012 kan man se utställningen och delta i andra sorters evenemang som firar denna hundraåring, Hemslöjden. Bland annat kan man se mitt verk My God That's Knitting i denna utställning. Eventuellt kommer jag dit själv senare i veckan. Spännade.

Här har jag hittat bilden. Det är Lilli som broderat.

Tidningen Hemslöjd.

I senaste numret av Hemslöjd hittar ni en liten sida med mig på. Under rubriken Blivande mästare. Känns konstigt att se sig själv och mitt egna arbete. Men jag står för allt. Fullt ut. Och det är ju verkligen ett privilegium att få vara med i detta nummer som har temat Lappar, knappar och band! Mycket inspiration. Och så gillar jag ju denna tidning. Särskilt sedan de bytte namn och ändrade lite utseende. Heja!

3:e våningen.

Imorgon är det sista dagen man kan se vår examensutställning i Göteborg på 3:e våningen. Sockerbruket 9, Klippans industriområde. Kl. 12-17 är det öppet.

Ursnyggt! Välkomna!

Vernissage.

Ja, då var det dags.
Imorgon, lördag kl 12-18 bjuder vi examensstudenter från Stenebyskolan till vernissage. 3:e Våningen heter stället. Ligger på Sockerbruket 9 i Göteborg.

I dagarna tre har vi byggt, burit, städat, skruvat, borrat, spikat, fixat, hyrt, ringt, planerat, diskuterat. Allt är på plats och vi är så nöjda. Trötta men nöjda.

Kom och titta. Utställningen pågår till 23 juni. Måndag - söndag kl. 12-17. Onsdagar 12-19.

Föresten har vi idag haft skolavslutning och det ösregnade. Kören sjöng fint och stipendium delades ut. Nycklar och passerkort är inlämnade. Känns lite sorgligt. Skolan är slut och folk ger sig av. Men nya äventyr väntas för oss alla. Detta är ju inte slutet. Det är början.

Nu ska jag packa för några dagar i Göteborg. Roligt. Ett av många äventyr.

Vår och utflykt.

Idag beslutade jag mig för att vara ledig. Helt ledig. Ett klokt beslut. Jag behövde det. Ont i hela kroppen och för lite sömn gjorde sig påmind. Och examensjobbet befinner sig just nu i någon krampaktig fas som jag måste komma över. Att tokjobba i det tillståndet tror jag inte hjälper det minsta.

Ledigheten spenderade jag på utflykt. Men delar av fina klassen och ena delens pojkvän. Grotta besöktes. Spännande. Ingång skedde på egen risk tyckte en skylt. Fuktigt och fint.

På Dalslands Konstmuseum kunde man skåda detta kollektiva broderi som kallades Vi mår fint! Lekfullt och fint. Mycket namn och ord. En del fina lösningar och intressanta föremål.





Annika Ekdahl ställer ut sina fina gobelänger. Jag gillar att de är stora. Jättestora. Fina färger och många små detaljer som man bara vill kolla mer på. Kanske inte tillhör mina favoriter, men jag gillar detta. Och det är så fint gjort. Färgerna och detaljerna. Och jag kan inte låta bli att fascineras av tiden som lagts ner på detta. Häftigt. Jag gillar att hon har en fin känsla för färg och detaljer och inte bara är insatt i tekniken och gör stora saker. Hon gör det med stil. Annika Ekdahl var även initiativtagaren till det kollektiva broderiet. Utställningen pågår till och med 15 maj 2011. Fri entré dessutom.



På bottenvåningen på Dalslands Konstmuseum fanns det en utställning som kallas Tiden var då... - Iscensatta Dalslandshistorier. En salig blandning av ett gammalt Dalsland. Jag behöver väl kanske inte säga att jag gillade det? Inte för pretatiöst eller med ett överpedagogiskt syfte. Det var bara fina små prylar. En del roliga små historier. Fint gjort. En gammal kamera fick jag också stifta bekantskap med.

Varför tycker jag att allt detta är så fint? Det är ju typ det som mitt examensarebte handlar mycket om. Jag som skulle vara ledig.









På vägen hem stannade vi vid ett gammalt skyddsrum. Tyvärr men inte helt förvånande var det låst. Men det var fint där. Solen sken hela dagen och blåsten blåste oss friska om kinderna. I bakgrunden ser man stridsvagnshinder. Konstigt att tänka sig att det ens skulle behövas. I en annan tid. Jag blev förälskar i den låsta dörren. Den var mycket fin. Färgen. Rosten.





Handelsträdgården utanför Baldersnäs besöktes också. Jag smög mig in. Fick så fint köpa dessa små planor. De ska jag vårda ömt och ge så mycket kärlek jag hinner mellan sängen och examensarebetet. Abstinensen efter pelargoner är lite stillad i alla fall. Äntligen vår. Och vilken härlig dag. Imorgon blir det nya tag med examensarbetet.

Väg-resan.

Ja, road tripen i lördags. Den var lyckad kan man säga. En känsla av att våren är på väg. En känsla av frihet. En känsla av nostalgi och sentimentalitet. En känsla av storstad. Fint. Hela klassen. Fem personer. Smidigt då alla får plats i EN personbil. Vackert väder. Storstadsfika. Glada kramar på jobbet. Konst med många besökare. Många olika parfymer på liten yta. Nätverka. Många kära återseenden. Tiden går fort. Dagar blir till år kan man lugnt konstatera. Karins fina konst kunde man knappt njuta av för att det var så mycket folk. Men det var roligt. Och årets Konstslöjdsalong kan man njuta av någon annan gång när det inte är tokmycket folk för den pågår fram till 5 juni 2011. Det ska jag göra i alla fall.

Besöket hos ex-klasskompisen i fina huset med fina familjen var nog ändå höjdpunkten. Och glädjetjutet i bilen på väg hem när denna låt spelades var fantastiskt.

Nordiska museet.

I måndags spenderade jag mer än 3½ timma på Nordiska museet. Väl spenderade timmar måste jag ju säga. Nordiska museet har till och med öppet på måndagar. Det gillar jag. Timmarna gick snabbt och jag hade nog kunnat gå där mycket längre om inte museet stängde. Nordiska museet är nog det museum som jag besökt flest gånger. Jag gillar det. Byggnaden. Och ja, de har alltid intressanta utställningar. Den utställning som jag fastnade mest för vid detta besök var den lilla men helt bedårande fotoutställningen Bildminnen.

Fotot. "...den "fryser" ett ögonblick och låter oss sedan obegränsat återvända till samma ögonblick, den förleder oss att tro att vi kan agera tidsmaskin, den avbildar i hur men försöker säga något om då. Framtiden kan den inte förutse."

Det var bilder från mitten på 1800-talet fram till början på 2000-talet. Fin blandning. Jag kände att en del av de gamla bilderna fyllde mig med så mycket känslor. Fint, vackert och en smula magiskt. Det var inte många bilder, eller stora, men det var som att alla på ett eller annat sätt talade till mig.

"I regel ingår varje bild i ett större arbete, som vart och ett för sig skulle kunna bli en utställning. Grunden för god fotografi är ändå sällan mängden bilder, utan känslan för ljus och form och förmåga till bildskapande. För god fotografi som vill berätta om människor är tid, kunskap, intresse och självreflektion en tillgång."

Utställningen är som sagt liten, men gillar man foto är den fin. Och kanske extra mycket om man gillar gamla foton. Den öppnade 2004 så jag antar att den hänger kvar ett tag till.

En annan utställning.

Som nu också pågår på Eksjö Museum är den kinesiska konstnären Lei Yans Det röda spåret. Hon har varit soldat i Röda armén och här visas hennes liv och upplevelser i foton och textila skulpturer. Jag tror att jag gillar detta. Foton från hennes tid i Röda armén som är frysta i vatten och sedan fotograferade igen. Speciella uttryck och känslor. Fryst historia. Frysta minnen. Även små symboler och saker från hennes tid i Röda armén har hon fryst in i vatten och fotat. Hon kallar dom för Frozen Red och Frozen Youth. Och de textuila skulpturerna kallar hon för How should I Protect You. Dessa skulpturer är så starka och sköra på samma gång. Ger ett sådant starkt uttryck. Spännade. Och ja, en smula oväntat att hitta textil i denna utställning. Härligt. Tycker att Eksjö Museum hade mycket att ge mig vid detta besök. Roligt att bli överaskad. Lei Yans utställning pågår fram till 27 februari.

Andrum.

Så heter den utställning som just nu visas på Eksjö Museum. Konstnärerna Emma Larsson och Rolf Wernersson har en gemensam utställning. Det här är något av det finaste jag har sett. I alla fall är det klart det bästa som Eksjö Museum har visat. Jag gick där länge och väl i min ensamhet. Kände att denna utställning verkligen berörde mig. Det var så att tårarna tittade fram. Fint och ja en smula överaskad måste jag nog säga att jag blev. Det är så att jag ska gå dit igen innan den stänger. Till den 3 april har jag på mig.

Det var ljuset, färgerna, motiven, stämningen. Ja, det var så mycket jag gillade. Att de lämnade så mycket till mig som betraktare att fylla i. Använda min fantasi. Är det verklighet eller fantasi? De bjöd mig in i deras värld. En värld där jag skulle vilja stanna. En stund i alla fall. Åh vad jag gillade detta.

Bachelor Steneby.

Nu är arbetet i full gång. Alla vi studenter som i vår tar vår examen från Steneby jobbar för fullt. Eller i alla fall är de i början på att jobba för fullt. Jag själv är väldigt i början. Möten har vi då och då. Sist vi hade möte såg det t ex ut som på bilden här nere. Trevligt var det. Många folk kom det också. Totalt är vi 22 studenter. Tror att det kommer att bli toppenbra. Men fram tills dess är det en del att göra. Vårt arbete kan man följa på vår blogg. http://stenebybachelors.blogspot.com/

Redo för hösten.

Att skriva PM om höstterminen är inte lätt. Få ner tankar svart på vitt. "Såhär vill jag arbeta i höst". Men jag lyckades. Jag satt och drog mitt hår och kände mig enormt olyckad, osugen, bångstyrig, gnällig. Bestämde mig för att knarka. Kultur. Tog spårvagnen in till stan. På mindre än två timmar hann jag med Konsthallen, Konstmuseet och Röhsska Museet. Jag kan inte påstå att jag var speciellt koncentrerad eller hade lätt för att ta in alla intryck. Och jag misstänkte att alltihop var en flykt från att verkligen ta tag i att sätta mig vid datorn och skriva ett PM. Men så fel jag hade. Mitt i all konst kom det till mig. En lösning. På hur jag vill arbeta under hösten. Kanske inte alls glasklar. Men ett steg i rätt riktning. Detta steg skapade en törst och nyfikenhet inför hösten. Något jag verkligen har saknat den sista tiden. Skönt att den har återfunnit sig. Jag är redo för att ta mig an det sista året på Textil - Kläder - Formgivning. Det känns stort. Det känns bra.

Jag gick inte på dessa utställningar i lugn och ro. Ville bara vidare. Men dessa ställen hade allt jag ville ha. Skulptur, foto, textil, material och form. Hurra vad härligt. Oavsett det ickeexisterande lugnet i kroppen tog jag emot det jag gillade med öppna armar. Kan varmt rekommendera Konsthallens utställning Disidentifikation. Pågår fram till och med 31 oktober. Fastnade för Nick Caves skulpurer/kostymer. Kalup Linzys videokonst.

















På Göteborgs Konstmuseum var jag inte länge. Men fastnade nästan mest för bokhandeln. Så mycket fina böcker. Så mycket inspiration på ett och samma ställe. Självklart kunde jag inte gå därifrån utan att få med mig en fin liten bok hem. En bok om polaroidfoto. Glädje.

















Efter detta hade jag 15 minuter på mig innan Röhsska Museet skulle stänga. Jag hann se det bästa från utställningen HOMO LUNDEN - den lekande människan. Lek är så viktigt. Former och färger. Kort men gott.











Denna vecka har jag varit ledig. Njutit av att vara det. Tillåtit mig att ta oförskämt lång sovmorgon. Äta lyxig frukost tillsammans med dagstidningen. Gjort många och flitiga besök på biblioteket. Ringt till vänner. Funderat på framtiden, en himlans massa. Men framförallt har jag gjort något som jag längtat efter hela sommaren. FIKAT. Detta tillsammans med fina vänner. Nya såväl som gamla. Underbart. Mer fika åt folket.
Det bästa är att jag ska befinna mig i Småland en vecka nu. Där blir det fika av. Kanske till och med den bästa av fikor. Den tillsammans med mormor och morfar. I lugn och ro.