Antikt. Igen.

Inspiration finns ibland närmre än man anar. Idag fann jag den i den nyöppnade blom-och antikaffären som finns här i Långed. Jag har inte ens lagt namnet på minnet. Men så mycket fint det fanns där. Små detaljer. Små prylar. Givetvis var inte allt i butiken toppen, men ni vet när man hittar små saker som man bara känner är rätt. Känner att Fröken Anna Ekströms berättelse och liv börjar ta sig en form. Och idag hittade jag inspiration till hennes berättelse. Bra och fint. Mera sånt tack.

Våren.

Ja! Den är på väg. Våren. Ett säkert tecken på det förutom ljuset, ljudet av fåglar och att snön sakta men säkert smälter är ju att det går att köpa pelargoner i affärerna. Härligt. Kunde inte låta bli att köpa två mini-pelargoner till samlingen i fönstret i lägenheten i Stockholm. Pelargonerna trivs så bra där. Ljust och varmt. Och när jag kom hem till Långed fanns det knoppar på den största pelargonen. Glädje. Tror att pelargonerna trivs lite här hemma också. En annan blomma som jag haft några år som jag fått av mormor och trott att jag helt misskött blommade också. Roligt. Känner mig lite stolt.

Trots att det egentligen bara är härligt med vår och vårtecken så blir jag lite stressad. Våren bara springer fram och det är så mycket som ska hända och göras under våren. Men jag får inte tänka på allt på en gång. Jag får tänka på en sak i taget. Då går det mycket lättare. Bra plan. Och på tal om plan. Jag har planen att återvända till Stockholm i sommar. På heltid. Med jobb och sånt. Också en bra plan.

Hemma.

Borta bra men hemma bäst? Ja, så kan det ju vara. Men jag skulle den här gången vilja skriva: Hemma bäst men borta så otroligt nödvändigt. Jag känner mig nästan som en ny människa. Jag har knarkat lite kultur, fikat storstadsfika, druckit vin och ätit ost, varit på inflyttningsfest, gjort studiebesök, nätverkat, träffat fina vänner och deras underbara familjer. Det innebär badhusbesök, fina barnsånger, lekpark, middag, fredagsmys med På Spåret, Melodifestival, hundlekar, frukostmys, filmkväll och massa kärlek. Fint, så himlans fint. Och som sagt nödvändigt. Jag känner mig lite mer redo att ta mig igenom denna vår. Skönt.

När jag kom hem hade jag mänger av fin post som väntade på mig. Bland annat boken Indie Craft av Jo Waterhouse som jag önskade mig tidigare. Min kära mamma vet vad som glädjer mig.

Det fanns också långväga grattis-kort, intressant tidningsutklipp, urdrag ur en fantastiskt tänkvärd bok och omtanke. Glädje att komma hem till.

27 år.

Fyller jag idag. Befinner mig mitt i allt kan man säga. Just nu mitt i Stockholm. På besök, studiebesök och intervju. Mitt i examensarbetet. Som jag känner mig lite vilsen inför. Fortfarande. Mitt i alla beslut. Framtiden. Mitt i livet. Smärta och glädje. Mitt i förvirringen. Helt normalt. Spännande och skrämmande. Mitt i förändrning. Nyttigt och smärtsamt. Livet.

Idag blir det bad i badkar, långpromenad i slosken med hund, fika med fin vän och underbart barn och avslutningsvis lyxig middag med en annan fin vän. Däremellan blir det en liten intervju och förhoppningsvis lite plugg.

Kvinnodagen.

Igår, på självaste kvinnodagen hittade jag Nina Hemmingssons Jag är din flickvän nu som jag velat ha länge. På bokrean dessutom. Lycka. För övrigt är jag nu helt såld på Liv Strömquists Prins Chales Känsla. Den boken borde alla läsa. Det är både peppande och lite sorgligt. I tankar kring oss kvinnor runt omkring på jorden. Tror att det blir årets födelsedagspresent, julklapp och åh-vad-jag-tycker-om-dig-present. Sprida ordet liksom. Båda dessa böcker är ju tecknade serier, något som jag gillar. Blir lite sugen på att teckna själv. Det är inte illa det. Tids nog kanske det faktiskt kommer teckningar.

För övrigt fick jag fira kvinnodagen i kombination med 1-årskalas med världens mest positiva lilla flickebarn. God middag och hemmagjorda semlor. Hundar och vänner. Underbart att få vara med i familjen en liten stund. Så ska jag också ha det en dag. Hoppas.

Nordiska museet.

I måndags spenderade jag mer än 3½ timma på Nordiska museet. Väl spenderade timmar måste jag ju säga. Nordiska museet har till och med öppet på måndagar. Det gillar jag. Timmarna gick snabbt och jag hade nog kunnat gå där mycket längre om inte museet stängde. Nordiska museet är nog det museum som jag besökt flest gånger. Jag gillar det. Byggnaden. Och ja, de har alltid intressanta utställningar. Den utställning som jag fastnade mest för vid detta besök var den lilla men helt bedårande fotoutställningen Bildminnen.

Fotot. "...den "fryser" ett ögonblick och låter oss sedan obegränsat återvända till samma ögonblick, den förleder oss att tro att vi kan agera tidsmaskin, den avbildar i hur men försöker säga något om då. Framtiden kan den inte förutse."

Det var bilder från mitten på 1800-talet fram till början på 2000-talet. Fin blandning. Jag kände att en del av de gamla bilderna fyllde mig med så mycket känslor. Fint, vackert och en smula magiskt. Det var inte många bilder, eller stora, men det var som att alla på ett eller annat sätt talade till mig.

"I regel ingår varje bild i ett större arbete, som vart och ett för sig skulle kunna bli en utställning. Grunden för god fotografi är ändå sällan mängden bilder, utan känslan för ljus och form och förmåga till bildskapande. För god fotografi som vill berätta om människor är tid, kunskap, intresse och självreflektion en tillgång."

Utställningen är som sagt liten, men gillar man foto är den fin. Och kanske extra mycket om man gillar gamla foton. Den öppnade 2004 så jag antar att den hänger kvar ett tag till.

Idag hände det.

Jo, idag var det en sådan dag då jag kände att det släppte lite. Otroligt skönt! Jag har fått mycket gjort. För första gången på länge känns det som. Läst, testat, fotat, städat, organiserat, skrivit, snackat, lånat, nålat, tänkt och känt. Och just idag känns det ganska bra. Det kan ju ändra sig mycket fort. Men jag försöker tänka på här och nu. Inte vad som komma skall. Det är här och nu som räknas.

Jag hade mitt första mötet med min handledare idag också. Känns som att det kommer att bli bra. Hoppfull för första gången på länge. Hurra. Måtte det hålla i sig. Snart ska jag dessutom åka till Stockholm. Det blir fint det.