31 augusti 2011.

Ibland känner man saker man inte vill förstöra med ord,
men i de bästa av världar gör man ju det ändå.

2 augusti 2011.

Jag smider planer inför framtiden. Hoppas. Drömmer. Längtar hem. Hem till Dals Långed. Hem till mitt hem. Min dator. Skogen. Svampen. Jag längtar till skolstart. Masterprogrammet Textil -Kläder - Formgivning. 2 år. Jag har bestämt mig. På riktigt. Jag är sjukt taggad.

Jag har inte gjort något kreativt under sommaren känns det som. Nu är jag hungrig. En bra känsla. Jag läser mycket. Böcker som får mig att resa. I tid och rum. Böcker som får mig att gråta av sorg och lycka. Jag blir hänförd av vad viktigt språk och ord är.

Jag lyssnar på SR Världen. Känner att det är så mycket jag vill göra och uppleva. Kanske dags för ett äventyr snart? Drömmer lite till. Kan drömmar bli verklighet?

Nästa äventyr bär av till Rom. 16 dagar är det kvar. Som jag längtar.

Innan dess ska jag socialisera mig med Fina människor. DET har jag också längtat efter.

Öland.

Jo, det är ju vacker natur. Det är ju på sina håll stilla och otroligt vackert till och med. Men så kan jag inte låta bli att avsky denna ö. Eller inte själva ön. Utan att det tycks vara så sjukt många som verkligen tokälskar ön och MÅSTE ta del av den. Bygga sjukt konstiga hus som inte alls smälter in i miljön. Ta över helt och hållet. ALLA vill ha sin del av ön. Äga. Och skrika istället för att prata.

Jag trivs som bäst med att ta en stilla promenad ner till Källa hamn och kolla in Källa Gamla kyrka på vägen. De fina åkrarna och höra Tornseglarnas skrik när de fram fram och tillbaks över himlen i jakt på mat. Har inte besökt ön på fyra år. Nu var det dags. Jag njöt av ledighet och att hälsa på fina familjen. Tiden går fort och nu är det två veckor sedan jag besökte ön. Längtar tillbaks. Mest till folket. Insikt: Jag behöver ju inte bygga ett sjukt konstigt hus på ön. Jag kan åka dit och njuta av det fina istället.

Världen.

Årets hittills varmaste dag kändes det som. I alla fall i färgglada butiken. Jag hade i flera dagar tänkt att jag skulle skriva ett par rader här om mitt fina besök på Öland. Om min hatkärlek till denna ö.

Allt detta känns nu HELT meningslöst. Och får vänta. Bomb i Oslo. Skottlossningar på en ö utanför Oslo. Det var två norrmän som berättade nyheten för mig idag på jobbet. Kände hur varenda hårstrå reste sig på kroppen. Hemskt. Och jag kan nu inte sluta lyssna på radio eller se på tv senaste nytt. Så mycket ondska. Så maktlös man känner sig.

Dessutom får jag tårar i ögonen varje gång tv-nyheterna visar bilder på dessa svältande människor i östra Afrika. Flera miljoner människor riskerar att svälta ihjäl inom kort. Otroligt hemskt. Vad fan är världen på väg? Detta är ju dessutom bara en liten del av all ondska i världen. Tyvärr. En mörk kväll kan jag konstatera.

Ett annat liv.

Sedan 11 juni i år känns det som att jag lever ett helt annat liv. Då lämnade jag min lilla lägenhet i Långed. Jag har passerat Göteborg ett par gånger, London, Småland och Stockholm tur och retur ett antal gånger. Men mitt liv är ju kvar hemma i Långed. Mitt skapande liv. Som jag saknar. Fina vänner. Som jag saknar.

Här i Stockholm jobbar jag i färgglada butiken och det funkar bra. Men jag är helt slut när jag kommer hem. Ett hem som är rent och fint, men det är ju inte mitt hem. Och ja, skapandet ligger på is. Än så länge har jag inte hunnit med att ta del av det fina som Stockholm har att erbjuda. De intressanta utställningarna runt om i stan. Dricka öl i solsken. Fika storstadsfika. Träffa dessa MÄNNISKOR som jag inte träffat på länge. Men jag har mina skäl. Och stressa är inte min grej. Jag klär liksom inte i stress. Tror faktiskt inte att det är någon som gör det när jag tänker efter.

Tills vidare drömmer jag mig bort till den fina helgen i Småland som jag nyss är hemkommen från. Där-producerad mat. Fina djur. Fina människor. Livet.

Långa listan.

Ja, listan slutar ju aldrig att fyllas på med saker som jag vill göra. Det är fantastiskt. Och frustrerande. I sommar hade jag tänkt mig att jag skulle blogga mer. Göra om min blogg. Tycker att denna är i behov av lite förändring. Jag skulle fota mer. Mycket mer. Och blir bättre på photoshop. Men eftersom jag har min dator hemma i Dals Långed och jag sjäv befinner mig i Stockholm får photoshop vänta. Kameran har jag som tur är med mig. Jag hade också tänkt att jag skulle göra mig en riktig hemsida. Domän har jag redan. För under sommaren skulle jag ha så mycket tid. Tid till allt detta. Samtidigt som jag skulle jobba i den färgglada butiken, träffa alla fina vänner här i Stockholm och övriga landet, lyxa till det med fika, njuta av vin på balkongen... Ja allt detta. Tur att sommaren bara har börjat eller hur var det nu?

Livet.

Döden är tydligen en del av livet. Tårar rinner. Det gör ont. Men det är tur att jag inte är ensam. Fina familjen. Minns och sitter med fina små saker. Kollar på foton. Funderar på framtiden.

Stockholm är fint. Jag trivs. Lyxar till det med lunch ute på lunchställe. Lyxar till det med tapas en vardagskväll. Njuter ev att det är sommar. Jobbar. Lyssnar på Sommar i P1. Läser.

Reser gör jag mycket. Som vanligt i mitt liv. Kanske kan jag landa till hösten?

En dag i taget. Här och nu.