torsdag 15 juli 2010

Paracas.


Igår var en nästan magisk dag. För det första var jag helt ledig utan någon som helst plan för dagen. Det vill säga sovmorgon med jordgubbar till frukost och morgontidning vid köksbordet. Efter diverse fix med t ex bankbesök och matshopping drog jag kosan till Världskulturmuseet. Kanske var det för att jag inte hade så stora förväntningar men jag blev verkligen positivt överaskad av denna byggnad. Waow alltså.

Men det magiska stod utställningen En stulen värld för. En utställning om Paracastextilier. Textilier som är över 2000 år gamla. Från Peru. Från området Paracas. Vilka färger. Vilka tekniker. Vilket tålamod. Det fina med detta hantverk tycks vara att även om det är helt fantastiska mönster och motiv tycks själva arbetet och arbetsprocessen vara lika viktig som utseendet. Meditation?

Dessa textilier fann man i början på 1900-talet i gravar i Peru. På olika vägar hamnade de i Sverige. Och de är nu extremt ömtåliga. Misstänker att det kan vara absolut sista gången de tåls att visas i ljus så att vi vanliga dödliga människor kan få njuta av något så vackert och originellt. Om jag blev sugen på att brodera? Ja. Minst sagt. Om jag blev sugen på att färga? Ja. Definitivt. Dessa textila verk är omdiskuterade. Ska de inte återvända till Peru? Jag är i alla fall grymt tacksam för att de går att titta på här i Sverige. Här och nu.

Efter att ha gått i mörkret och suktat i någon timme lite drygt dök det upp ett gäng med turister som tog fram sina kameror och fotade lite här och där. Såg inga skyltar som förbjöd. Så jag vågade jag också. Men utan blixt givetvis. Det kändes som att svära i kyrkan så jag lät bli efter att tag. Ja, sen var det ju en aning mörk även för min kamera. Men känslan finns ju kvar inuti mig. Tyvärr hann museeshopen stänga innan jag avslutade mitt besök så jag ska återvända och köpa en bok om dessa skatter. Givetvis tar jag mig en extra titt då. Det är nämligen fri entré. Bra. Bra kultur.

Utställningen om Paracastextilierna pågår till och med november 2010.

Kan även rekomendera utställningen i källaren. Destination x. Den handlar om resor. Hur vi människor reser. Över hela världen. Frivillig i form av nöje. Eller i flykt. Intressant. Litre äckligt. Lite fasinerade. Viktiga och bra frågor. Utsällningen var kanske en aning hysterisk för min smak. Men då hade jag ju också redan hittat min förälskelse.
Utställningen pågår till december 2011.

Världskulturmuseet. I like.















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar